Blogguppgift A: Om nyhetsvärdering

Hur blir en nyhet en nyhet?

Förstasidan av onsdagens DN (2009-10-14) toppas av rubriken ”Universitet stäms för könsdiskriminering”. Artikeln ”DO struntar i uppenbara fall av könsdiskriminering” återfinns på tidningens debattsida. Där skriver två jurister vid Centrum för rättvisa om könsdiskriminering av 31 kvinnor som inte kommit in på psykologutbildningen på Lunds universitet. Kvinnorna anser att de blivit förbigångna av män som automatiskt fått förtur till utbildningen. Kvinnorna har nu stämt Lunds universitet. Vi får även veta att Diskrimineringsombudsmannen (DO) JO-anmäls efter att ha beslutat att inte driva fall om könsdiskriminering av sökande till högskolan.

På tidningens framsidan finns även artikeln ”Familjen förlorade handpenning på halv miljon”. Den handlar om Stockholmsfamiljen Muda som har förlorat en stor summa pengar i en lägenhetsaffär som inte gick igenom. På framsidan publiceras en stor bild av pappan och de två barnen. Inne i tidningen får artikeln en helsida med en bild på föräldrarna och ett av barnen som upptar halva sidan. Det finns även en länk till webben där man kan läsa en fördjupning om bostadsköparnas rättigheter.

Varför får då de här nyheterna en så viktig plats i tidningen? Vad gör dem mer intressanta än allt annat som har hänt under nyhetsdygnet?

De tre journalisterna Per Andersson-Ek, Kenth Andréasson, Åke Edwardson listar i sin bok "Börja skriva" de tio viktigaste punkterna för nyhetsvärdering, vilka jag tänker ta fasta på för min egenhändigt ihopsnickrade analys av DN:s nyhetsvärdering i just de här fallen. Ju fler punkter som stämmer in på nyheten, desto ”bättre” nyhetsvärde har den.

1) Det du själv reagerar för
2) Intresserar många
3) Någon som inträffat i spridningsområdet
4) Egen nyhet
5) Aktuell
6) Verklig nyhet?
7) Överfört på en person
8) Informationsplikt/redovisning
9) Stämmer med tidningens regler och policy
10) Känd person

På det stora hela kan man säga att onsdagens förstasida domineras av nyheter om vanliga människor. Det är nyheter som berör och som får många att reagera. Man blir arg och känner medlidande. Man kunde själv ha varit den drabbade.

Jämställdheten i Sverige är av tradition ett viktigt område (punkt 5) som de flesta värnar om, är stolta över och i vissa fall även stör sig på (punkt 2). Ämnet berör många, i synnerhet när det är den svage, medborgaren, som har skadats av den starke, universitetet (punkt 1). Statliga system som brister ger alltid upphov till nyheter. Det är tidningens plikt att berätta för publiken vad som brister (punkt 8). Som Andréasson på GP antyder, så finns det inga nyheter så länge allt fungerar och alla regler och lagar följs. Det är först när något brister som nyhetsvärde uppstår. Så sant som det är sagt.

För värderingen av artikeln om könsdiskrimineringen spelar även ideologiskt tänkande in. Det här är en nyhet som DN tycker att folk ska läsa om (punkt 9). Jag vill även flika in Bengt Johanssons aktualitetskriterium, att en nyhet inte behöver vara ny. Detta är i allra högsta grad tillämpligt i det här fallet. De 31 kvinnorna har inte blivit diskriminerade i dag eller igår, utan det är en lång process som slutligen har lett fram till att de stämmer universitetet och JO-anmäler DO. Det är först nu som missförhållandet blir belyst (punkt 5). Händelsen inträffar i Sverige, vilket är DN:s spridningsområde (punkt 3). För att göra det hela intressantare används en person som talesperson för alla de 31 kvinnor som för grupptalan mot universitetet. En stor bild på henne på debattsidan gör att läsaren lättare berörs och känner empati (punkt 7). Dessutom är det här DN:s ”egen” story (punkt 4). DN är först ut (punkt 6); det är DN:s debattartikel. Den kommer säkerligen att följas upp av flera andra medier. På webben har det kommenterats och bloggats, och debattvågorna om huruvida det är rätt eller fel att könskvotera går höga.

Min värdering av artikeln fick med nio av tio punkter från listan ovan. Den enda punkten som inte kommer med är den sista, "känd person". Men nog måste nyheten värderas som en nyhet, alltid.

Vad gäller den andra artikeln, om familjen Muda och deras bostadsaffär, syftar även den till att beröra vanliga människor. Här är dock igenkänningsfaktorn ännu viktigare (punkt 1). Bostadsmarknaden är alltid aktuell och intressant (punkt 5). Människor köper och säljer bostäder, i goda som dåliga tider. Även den minst ekonomi- eller samhällsintresserade läser om räntehöjningar och räntefall (punkt 2). Det här är verkligen en nyhet som många reagerar på. Den intresserar många. Den inträffar i Stockholm där var fjärde invånare enligt Tidningsutgivarnas statistik läser DN (punkt 3). Den har personifierats genom det nära porträttet av familjen (punkt 7). En annan faktor som talar för den här nyheten är formatet, som Bengt Johansson beskriver som en viktig aspekt i värderingen av nyheter. Den här nyheten passar mediets formspråk väldigt bra, med personliga bilder på den utsatta familjen i deras hemmiljö. Även det här är DN:s ”egna” nyhet (punkt 4) som de är först ut med (punkt 6). Man får även ta för givet att innehållet stämmer med tidningens regler och policy (punkt 9). Nyheten har fått stor uppmärksamhet, kanske främst i fikarummen där det har snackats om händelsen hela veckan. Folk har även bloggat och kommenterat på webben och lovat bojkotta mäklarfirman.

Den här artikeln når enligt min värdering upp till åtta av tio punkter. Det får också anses vara nog för att den ska bedömas vara en nyhet av vikt.